Det är en ruskigt trött mamma som skriver. Nu är vi inne på de där nätterna på slutet som är såååå dryga. 

Är det inte att man har halsbränna eller behöver vända fetto-kroppen i sängen så behöver man kissa eller dricka.

Och just nu ska vi inte snacka om min klåda.

Ni som hängt med i alla år vet ju hur jag hade det med Mion ... Vi är back to business den här graviditeten, och det är fruktansvärt.

Barnmorskan har ju förberett mig på det och att det antagligen skulle bli så. 

Men jag hade ju förträngt hur hemskt det faktiskt är ... När jag väntade Mion var jag ju tvungen att gå enda till 40+0 men så blir det förhoppningsvis inte denna gången. Eftersom de då inte visste vad klådan berodde på eller om det skulle bli bättre när Mion kom ut. Eftersom han mådde bra där i magen så fick jag "stå åt sidan". Men jag var också fullständigt slutkörd den dagen han kom till världen och ett par veckor därefter var bara en dimma.

Klådan försvann när Mion kom ut så vi vet att det är hormonellt iallafall.

På tisdag ska jag träffa läkaren angående igångsättning. Barnmorskan är helt med på noterna och jag vägrar utsätta mig själv och min familj för den påfrestning det faktiskt är att gå runt som ett vandrande myggbett. Det är så psykiskt utmattande att jag inte ens kan beskriva det i ord .. Och klådan blir ju värre, hela tiden. Det är synd om de människor som ska "dras" med mig när jag mår såhär.

Håll tummarna för oss!

Nu är Mion älskling sommarledig från dagis och vi ska ha några veckor tillsammans ensamma innan lillebror kommer. Pappa Rasmus jobbar så vi får se hur mycket jag orkar med. Tack och lov har jag familj och vänner att umgås med som gör det lite enklare och lindrigare. Min foglossning ställer ju minst sagt till det också. 

Nu ser vi iallafall ljuset i tunneln och lillebror är snart här, det är huvudsaken❤️ 

Hoppas ni alla har det härligt i sommarvärmen och njuter ordentligt!