Den här väntan är ju något alldeles speciellt. I samma sekund som bebisen kommer ut så förändras allt. Det man undrat och funderat på så länge faller på plats och man får träffa sin bebis. Det största som finns i livet!

Jag kan knappt fatta att vi snart gått 9 månader gravida och att vi ska få träffa vår lillebror! Längtar ❤️ 

Jag är i princip oförmögen att röra mig och mår verkligen skit.

Midsommar spenderades uppe i Stockholm Skärgård, på Ornö. Rasmus mormor och morfar har hus där.

Mysigt! Men så här i efterhand borde jag verkligen varit klokare. Min kropp orkade inte den långa bilresan och väl där uppe kunde jag knappt röra mig. Och gissa var mina smärtstillande var .. Hemma såklart! Sömnlösa nätter och regniga dagar.

Men det var iallafall mysigt att träffa dem och komma hemifrån lite.

Nu är jag däremot fast besluten att vi inte flyttar på oss förrän lillebror är ute. 

Jag pendlar inte ens till läkaren för jag kan knappt gå. Jag trodde på allvar inte att man kunde må såhär dåligt.

Igår hälsade vi på Mions nya dagis. Det kommer bli så himla bra! Han kommer trivas jättemycket och personalen är helt fantastisk. Mitt i prick!

Tack och lov, äntligen.

Han skulle bytt vid årsskiftet men kommunen krånglade till det så det blev fel med avdelningen. Men nu kommer han gå på en avdelning med uteprofil och därmed är uteaktivitet deras "grej". I största möjliga mån så både äter de och sover ute. Perfekt för en treåring med massor av energi :-)

Han kommer älska det!!

Nu närmar vi oss förlossning och jag börjar känna att det snart är dags. Förväntansfull och nervös på samma gång. Galet! Jag ska föda barn en gång till.. Och jag som sa efter Mion att jag aldrig någonsin tänkte göra om det :p

Tänka sig vad livet kan förändras!

Snart är lillebror här.

Efter samtal med läkaren idag kommer jag iallafall bli igångsatt tidigare. Men när det vet vi inte riktigt ännu då jag måste gå på ytterligare samtal på spec MVC.

Har ni frågor så shoot!

Nu ska jag somna sidan om prinsen som snarkar högt bakom min rygg ❤️

Det är en ruskigt trött mamma som skriver. Nu är vi inne på de där nätterna på slutet som är såååå dryga. 

Är det inte att man har halsbränna eller behöver vända fetto-kroppen i sängen så behöver man kissa eller dricka.

Och just nu ska vi inte snacka om min klåda.

Ni som hängt med i alla år vet ju hur jag hade det med Mion ... Vi är back to business den här graviditeten, och det är fruktansvärt.

Barnmorskan har ju förberett mig på det och att det antagligen skulle bli så. 

Men jag hade ju förträngt hur hemskt det faktiskt är ... När jag väntade Mion var jag ju tvungen att gå enda till 40+0 men så blir det förhoppningsvis inte denna gången. Eftersom de då inte visste vad klådan berodde på eller om det skulle bli bättre när Mion kom ut. Eftersom han mådde bra där i magen så fick jag "stå åt sidan". Men jag var också fullständigt slutkörd den dagen han kom till världen och ett par veckor därefter var bara en dimma.

Klådan försvann när Mion kom ut så vi vet att det är hormonellt iallafall.

På tisdag ska jag träffa läkaren angående igångsättning. Barnmorskan är helt med på noterna och jag vägrar utsätta mig själv och min familj för den påfrestning det faktiskt är att gå runt som ett vandrande myggbett. Det är så psykiskt utmattande att jag inte ens kan beskriva det i ord .. Och klådan blir ju värre, hela tiden. Det är synd om de människor som ska "dras" med mig när jag mår såhär.

Håll tummarna för oss!

Nu är Mion älskling sommarledig från dagis och vi ska ha några veckor tillsammans ensamma innan lillebror kommer. Pappa Rasmus jobbar så vi får se hur mycket jag orkar med. Tack och lov har jag familj och vänner att umgås med som gör det lite enklare och lindrigare. Min foglossning ställer ju minst sagt till det också. 

Nu ser vi iallafall ljuset i tunneln och lillebror är snart här, det är huvudsaken❤️ 

Hoppas ni alla har det härligt i sommarvärmen och njuter ordentligt!

Här är lillebror i magen vecka 35 ❤️

Han pratar mycket om sin bebis och hur han ska ta hand om den. Den ska sova hos honom, han ska hålla den, mata den och byta blöjor.

Finaste stora Mion ❤️ 

Vi har nu kommit så långt som till vecka 34 och klåda + värme is killing me!!

Nu längtar jag tills det över så att vi kan få mysa med vår lillebror. Men tiden springer iväg så snart är vi i mål.

Vi börjar dessutom bli klara med allting och det känns så himla bra. Enda som inte är färdigställt är spjälsängen som pappa Rasmus själv bygger. Men han är het på gröten så jag tror absolut vi ska hinna det också. 

Packa BB-väskan, koka nappar, bädda spjälsäng, installera babyskydd och köpa ståbräda är det som återstår (vad jag kan komma på just nu).

Vi skulle köpa bärsele också men insåg att jag inte kommer ha möjlighet att prova den förrän lilleman är ute så då väntar vi. Det verkar bli ergobaby iallafall.

Nu ska jag bädda ner min 3-åring och imorgon nalkas det student för lillebror.

Puss och kram!

Olga den fantastiska människan ordnade all mat. Slet i köket och gjorde världens godaste sallader. SÅ GOTT!

Sandra min fina tvillingsyster slet lika mycket på bakfronten och gjorde världens godaste tårta och cupcakes.

Alla hade köpt/gjort såå fina presenter att jag blev helt till mig. Tänk att vi har så underbara människor runt oss som gör detta för vår bebis Aaron i magen. 

Jag är mållös!

Det bjöds på jordgubbsbubbel och alla smaskigheter. Alla fick också gissa hur stor magen var och skriva vars en lapp till Aaron. Jag gjorde samma till Mion när han låg i magen och tycker att det är så himla mysigt att spara.

När alla gästerna gått hem beundrade vi alla fina presenter igen innan vi avslutade ute hos Olga och Dennis i deras koloni. 

Dagen blev precis som jag tänkt mig jag är så lyckligt lottad som har så underbara människor runt mig. 

Jag och Aaron fick också en resa till London av bästa Olga. Så i september flyger vi och bebisarna till storstan för shoppin och god mat. Förhoppningsvis åker vår Erika också hennes bebis Noah också med oss :-)

Åh ja jag vet inte vad jag ska säga om allt så jag bjuder er på lite bilder istället ❤️

Alla ni underbara människor ska ha ett stort TACK för att ni gjorde den här dagen oförglömlig!

Just nu väger han strax över 2000gr och förväntas väga 3500gr på beräknat.

Idag var det barnmorskebesök och samma här, allting ser fint ut :-)

Magen mätte 32cm och jag följer kurvan bra.

Helgen har varit fullbokad och vi har många järn i elden.

Men en del har vi prickat från listan iallafall inför Aarons ankomst så min skäl börjar lugna sig nu.

Jag blir ju inte direkt smidigare så jag har insett att vi behöver fixa färdigt nu.

Eftersom min klåda inte sviker så är vi nu i utredning för den. Spännande va?

Nej, inte alls.

Eftersom jag vet att de inte kommer hitta något. De kommer fortsätta ta gallsyre-prover och inse att min lever mår finemang. De kommer sedan klia sig i pannan och undra vad det är för något. Det enda som gör att klådan försvinner, är att bebisen kommer ut. Precis som det var med Mion. Jag hoppas bara de inser det i tid den här gången så jag inte hinner bli ett fullständigt psykfall innan det är dags för lillebror att komma ut. Men jag har iallafall lovat min barnmorska att stå på mig den här gången och inte låta någon köra med mig. 

Att Aaron mår bra är självklart viktigt men jag måste vara i dugligt skick att orka när han kommer ut också.

Fan ta graviditets-klåda utan möjlighet till behandling. Pfft*

Det verkar som vi får riktigt riktigt fint besök imorgon dessutom. Håller tummarna!! Då blir jag lycklig!!

För övrigt har Mion varit extra härlig och mysig nu i två dagar. Ingen trots alls. Om än väldigt busig. Men att slippa bråka om allt känns som en dröm. Han lyssnar och gör som man säger och det har gått som på räls. Älskade unge! 

Det känns så himla fantastiskt att han bara är en glad och härlig 3-åring. Ingen trots som tar över och får honom att göra de mest galna sakerna.

Självklart njuter vi lite extra.

Antar att det går i perioder och att vi snart är tillbaka där igen men det kändes ändå SÅ värt att nämna. Vi är stolta över vårt stora hjärta!!

Klockan är 09 och sällskapet här hemma är stendött. Alla bara sover. Denna gravidkropp gör det typ omöjligt att sova. Och Aaron där inne håller på med diverse aktiviteter så som hicka och morgongymnastik på blåsan så man nästan kissar på sig.

Hungrig är jag också.

Tycker allt de kan vakna nu så vi kan sparka igång söndagen.

Så slipper ni mils-långa blogginlägg ;-)