Varför?
Strax innan semestern började Mion bli jätteledsen när vi lämnade honom på dagis. De hade sammanslagning med en annan förskola och tvingades byta lokaler. Vi antog att det var omställningen till den nya miljön som påverkade honom. Den veckan var den värsta jag varit med om. Han bara skrek och vrålade i ren panik. Kallade på mig så jag hörde honom långt ut på vägen.
"Det blir bättre" säger personalen.
I hopp om det ber vi ihop. Sen var det äntligen semester.
Nu är Mion inne på sin tredje vecka på dagis efter sommaren. Han är tillbaka på sin vanliga förskola och vi tänkte att allt skulle bli som vanligt. Han gillar ju dagis!
Men icke!
Han bara skriker och gråter när vi lämnar honom. Han säger "nej mamma" i bilen på väg dit. Går självmant fram till porten men vill sen in längre. Han klamrar sig fast som en igel och vägrar släppa. Det slutar med att personalen får ta honom och vi går därifrån med en klump i magen.
Vad händer och varför?
Han har alltid gillat dagis. Personalen är fantastisk och de tycker så mycket om honom. Han brukade plocka blommor och prata mycket om dem hemma.
Detta är hemskt och jag grubblar hela dagen.
Jag vet att det går över och att han sen är glad och leker. Sover bra och äter bra vilket såklart är bra tecken. Men dock. Lämningen fungerar inte alls i dagsläget och det knäcker mig att se honom så ledsen.
Ännu en anledning till att bli rik hemmafru. Då kan jag ha honom hemma istället och hitta på massor med roliga saker som vi tycker om.
Aja, tisdagstankar.
Nu - jobb!
Ciao!
Usch va jobbigt, vet precis hur det är!! :( casper tyckte om sitt dagis jätte mycket men när han byta avdelning blev det kaos.. Han skrek och hade sig, det första han sa efter att jag väckt honom på morgonen var " snälla mamma jag vill inte till dagis " och liknande när vi kom till dagis klamra han sig fast och sa saker som " du får inte lämna mig " och vi fick kriga varje morgon för att ens få dit honom .. Tillslut fick jag sluta väcka honom och bara bära han ut i vagnen eftersom vi alltid blev sena, dom dagarna hans bästa kompis var där hade vi inga problem.. Men vi var helt förkrossade och trodde det hänt något på dagis.. Vi sa åt fröknarna att ha extra koll.. Efter ca 1år blev det lite bättre men inte hundra.. Nu har vi flyttat och han är inskriven som dagbarn hos min mamma, super skönt!! Men stå ut det kommer säkert gå över! Kanske bara för han varit ledig och så! Håller tummarna att det blir bättre, och glöm inte hur roligt han har med barnen när han lugnat sig :) kram
Jo det är klart att det är den ledsna killen du ser och tänker på :( men blir det inte bättre så be om att få ha ett samtal med personalen och se om ni tillsammans kan komma fram till varför han blir så och om ni kan göra något tillsammans för att underlätta lämning, vi gjorde så och som sagt hade dom extra koll på honom för att se om det fanns någon speciell anledning till det.. Ja hon har honom på heltid + andra barn.. Och det kommer vi fortsätta med, han trivs och vi trivs och skulle nog aldrig skriva in honom på dagis igen, måste han byta blir det helt klart dagmamma! :) håller verkligen tummarna att det kommer gå över! Kram
sånna peridoer har jag med haft med Milo. men det gick över, så jag hoppas de gör de för er med. förstår verkligen hur du känner. man mår skit. Kram Anna
