värst är väl ändå att man inte kan skriva ut sitt namn
jag tycker inte jag ska behöva förklara mig, men jag gör det iallafall!
vad det gäller min smärta i mina ben så tycker inte jag någon annan ska yttra sig. jag har haft denhär smärtan sen augusti/september. man lär sig helt enkelt att leva med det dagligen. dock är den värre vissa dagar och bättre vissa. och som jag skrivit här i bloggen många gånger är de tabletter och sängen som gäller för att de ska gå över. inget annat funkar .. för övrigt går jag på tabletter nästan dagligen för att kunna ta mig igenom en hel dag.
vad de gäller fest och promenader i lund så får jag väl skylla mig själv? självklart gör de ont även då. men jag är 19 år. ska jag pga av den värdelösa sjukvården behöva sitta hemma som en 80+ are och inte göra någonting? vet jag att de inte kommer vara alkohol med i bilden tar jag ju såklart en tablett för att lindra smärtan. så sällan som jag är ute och dansar för tillfället är de värt den fruktansvärda smärtan dagen efter. jag har varit på jägers 2 gånger sen skiten satte igång. och ja, jag har fått betala ett högt pris dagen efter. men damn good, de har varit värt varje danssteg. jag vill också kunna leva att normalt liv, hitta på saker.
men de gör mig fruktansvärt besviken att folk har åsiker om mig och min smärta. tror ni jag ljuger? tror ni jag sitter och hittar på för att folk ska tycka synd om mig? nej absolut inte. de liv som jag för tillfället lever med mina ben önskar jag inte min värsta fiende. de är ett rent helvete vissa dagar. jag önskar jag kunde förklara vad det är jag går igenom.
och jag tycker absolut inte att folk ska tycka synd om mig.
saker och ting hade kunnat vara bra i min ben nu, OM sjukvården haft lite eld i baken någon jäkla gång.
men som sagt, jag tänker inte sitta hemma och gråta för att mina ben gör ont. jag tar smällen då smärtan är värst. de är inte förrän EFTER ansträning som de gör allra ondast och då gör jag alltid de som är nödvändigt för att lindra!
en del gånger har en hel dag i skolan faktiskt varit värre än en utekväll med vännerna. det är helt olika från dag till dag hur min smärta ser ut.
hoppas du som skrev kommentaren fick svar på din fråga och att du nästa gång kan vara ärlig och åtminstone skriva ditt namn. aldrig farligt att ha en öppen diskussion.