måste skriva av mig lite.
2008-01-23 | 18:41:29 |
Allmänt |
0 Kommentarer
idag är en sån dag där jag bara måste få skriva av mig lite. allt om vad jag tycker och tänker, och vad som händer i mitt liv förtillfället.
idag har varit en sån dag när man verkligen känner att ingenting har en mening. men funderar över varför man gör vissa saker, och till stor del ångrar det mesta. jag känner att jag för tillfället är in djup svacka, där jag blir sur och arg för allting och på alla hela tiden. jag vill inte, men jag kan inte låta bli. och idag va en sån dag då man bara lägger sig ihopkurad i sängen. stänger och släcker allting runt omkring. jag låg där och kände verkligen hur trött jag var på allting, och hur jag egentligen orkar med vissa saker. jag ville sova en stund, bara sova för att se om någon av min ork skulle komma tillbaka, men det gick inte, jag bara låg där och filosoferade fram och tillbaka. bara för att rensa hjärnan ett slag.
det känns som att man måste komma så nära slutet av en relation till någon eller något att det nästan försvinner, för att kunna uppskatta det, och hålla fast vid det man älskat så mycket. ibland känner jag att slutet verkligen är nära. men ändå fortsätter man kämpa för något man hållt fast vid så länge. och jag vet inte, de är kanske inte smart alltid. för jag får jämt ta smällen själv. och de mår jag aldrig bra av. men de överväger oftast till de bättre, så jag tänker på alla bra stunder som finns. och att de finns svackor i allt? men de är lika jobbigt varje gång.
jag säger nog som många andra gör. tänk va allt va bra när man va liten. inte ett problem i hela världen. men nu känns de som att jag lever i ett stort jävla problem hela jag! och jag vill inget hellre än att komma ifrån det. sträcka på ryggen och stolt ta mig ut. men allt är så mycket kämpigare när man väl står här. alla valen man står inför och hur framtiden kommer se ut.
jag vet inte vad tecknet för mognad är än?
när man kan hantera problemen? för isåfall är nog lång därifrån. för jag vet verkligen inte än. jag blir bara hysterisk och stänger in mig i en liten låda. där jag kan få vara för mig själv. men är de verkligen rätt? finns de inga andra sätt? för jag lyckas inte. och det gör det ännu värre.
fan va jag drygar ut allt.
men jag måste få skriva av mig ibland. och jag älskar blogg för det.
idag har varit en sån dag när man verkligen känner att ingenting har en mening. men funderar över varför man gör vissa saker, och till stor del ångrar det mesta. jag känner att jag för tillfället är in djup svacka, där jag blir sur och arg för allting och på alla hela tiden. jag vill inte, men jag kan inte låta bli. och idag va en sån dag då man bara lägger sig ihopkurad i sängen. stänger och släcker allting runt omkring. jag låg där och kände verkligen hur trött jag var på allting, och hur jag egentligen orkar med vissa saker. jag ville sova en stund, bara sova för att se om någon av min ork skulle komma tillbaka, men det gick inte, jag bara låg där och filosoferade fram och tillbaka. bara för att rensa hjärnan ett slag.
det känns som att man måste komma så nära slutet av en relation till någon eller något att det nästan försvinner, för att kunna uppskatta det, och hålla fast vid det man älskat så mycket. ibland känner jag att slutet verkligen är nära. men ändå fortsätter man kämpa för något man hållt fast vid så länge. och jag vet inte, de är kanske inte smart alltid. för jag får jämt ta smällen själv. och de mår jag aldrig bra av. men de överväger oftast till de bättre, så jag tänker på alla bra stunder som finns. och att de finns svackor i allt? men de är lika jobbigt varje gång.
jag säger nog som många andra gör. tänk va allt va bra när man va liten. inte ett problem i hela världen. men nu känns de som att jag lever i ett stort jävla problem hela jag! och jag vill inget hellre än att komma ifrån det. sträcka på ryggen och stolt ta mig ut. men allt är så mycket kämpigare när man väl står här. alla valen man står inför och hur framtiden kommer se ut.
jag vet inte vad tecknet för mognad är än?
när man kan hantera problemen? för isåfall är nog lång därifrån. för jag vet verkligen inte än. jag blir bara hysterisk och stänger in mig i en liten låda. där jag kan få vara för mig själv. men är de verkligen rätt? finns de inga andra sätt? för jag lyckas inte. och det gör det ännu värre.
fan va jag drygar ut allt.
men jag måste få skriva av mig ibland. och jag älskar blogg för det.
Kommentarer